Svenska

<p>Under några dramatiska veckor i augusti 1939 flög den svenske affärsmannen Birger Dahlerus i skytteltrafik mellan Berlin och London. Uppdraget: att försöka stoppa andra världskriget. När freden kom gav Dahlerus ut en bok där han gav sin egen version av sitt agerande inför krigsutbrottet. 1946 kallades han till Nürnberg som Görings försvarsvittne och fick då stor uppmärksamhet över hela världen för att sedan falla i glömska. </p><p>Nu när arkiven öppnats kan hela historien berättas. Dahlerus blev i själva verket en bricka i nazisternas spel med länderna i väst. Han fick dessutom med den svenska regeringen på att vilja ta över norra Norge efter det tyska anfallet 1940. Och det var han som förde fram kraven på tyska trupptransporter genom Sverige 1941. </p><p>Biografin om Birger Dahlerus avslöjar också hur hans företag, Bolinders, tjänade stora pengar på affärer med Nazityskland för att senare gå under när kriget var över.</p><p><b>Om författaren:</b> Johan Jakobsson har arbetat i 30 år i gränslandet mellan politik och näringsliv. På 2000-talet var han partisekreterare, på 2010-talet grundade han public affairs-byrå och i början av 2020-talet var han chef för kommunikation och opinionsbildning på organisationen Svenskt Närings-liv. Regeringen utsåg honom 2022 till statssekreterare hos statsminister Ulf Kristersson.</p>

<p>Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten.    </p><p>Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.    </p><p>Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.    </p>

<p>"En bok som ställer de stora frågorna och ger stora svar." Yuval Noah Harari </p><p>"Fascinerande lägger grunden för förståelsen av vår historia." Bill Gates </p><p><b>Hur kommer det sig att framsteg, makt och rikedomar fördelats så ojämnt över världen?</b> </p><p>Jared Diamonds moderna klassiker har satt standarden för hela den populärvetenskapliga litteraturen med de stora perspektiven, det breda tvärvetenskapliga greppet och inte minst den medryckande berättarstilen. Den sammanfattar mästerligt människans historia de senaste 13 000 åren och förklarar varför kontinenternas utveckling kommit att skilja sig så markant åt. Den urgamla uppfattningen att det beror på inneboende skillnader mellan folken har inget stöd i forskningen. I själva verket ligger svaret i vilka civilisationer som kunnat dra nytta av framväxten av vete, vapen och virus.</p>

<p><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Nominerad till Augustpriset f&ouml;r &Aring;rets Fackbok 2022</span></p> <p><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Ulrika Knutson f&aring;ngas av en oavbrutet sp&auml;nnande bok, full av &ouml;den som alla kan fylla tjocka biografier i egen r&auml;tt."<br/><strong>Expressen</strong><em><br/><br/></em></span><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Amat Levin</span> ger den svarta diasporan i Sverige nycklar och historisk kunskap"<br/><strong>Aftonbladet</strong></p> <p>"I k&auml;rnfulla avsnitt l&auml;gger den svenske journalisten<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Amat Levin</span> ett pussel av bitar fr&aring;n en f&ouml;rsummad del av v&auml;rldshistorien."<br/><strong>&Ouml;stg&ouml;ta Correspondenten</strong><em><br/><br/></em>"Det g&aring;r liksom inte att argumentera mot den h&auml;r bokens sj&auml;lvklara existensber&auml;ttigande och att den fyller en lucka i de flesta svenskars bildning och bokhyllor."<br/><strong>DN, Andres Lokko</strong></p> <p>F&ouml;r fyra &aring;r sedan startade journalisten Amat Levin Instagram-kontot <em>Svart historia</em>. Intresset f&ouml;r kontot exploderade, idag har det n&auml;stan 70 000 f&ouml;ljare. Uppenbarligen var det m&aring;nga som saknade en m&aring;ngfacetterad bild av Afrikas och svarta m&auml;nniskors historia.</p> <p>F&aring; delar av v&auml;rldshistorien &auml;r lika f&ouml;rsummad som svarta afrikaners och den tillh&ouml;rande diasporan runt om iv&auml;rlden. Fram till f&ouml;r bara sex decennier sedan ans&aring;gs den inte ens vara v&auml;rld att studera. Bilden av Afrika som en kontinent vars historia b&ouml;rjar med ankomsten av europ&eacute;er har p&aring; m&aring;nga s&auml;tt &ouml;verlevt fram till idag. Fortfarande finns de som ser p&aring; Afrika som mer eller mindre samma land, ett m&ouml;rkt h&ouml;rn av v&auml;rlden dominerat av &auml;ndl&ouml;sa krig och utbredd fattigdom, eller de som t&auml;nker att kontinenten har kolonialismen att tacka f&ouml;r de framsteg som skett. Att kasta nytt ljus &ouml;ver den sortens tankeg&aring;ngar var utg&aring;ngspunkten f&ouml;r Amat Levin n&auml;r han startade kontot och nu ger ut boken <em>Svart historia</em>. I <em>Svart historia</em> blandas en stor m&auml;ngd personer, fenomen, h&auml;ndelser och skeenden: fr&aring;n ur&aring;ldriga folkvandringar med massiva konsekvenser, skapandet av v&auml;rldens kanske f&ouml;rsta kristna stat och den trans-sahariska slavhandeln, till den karibiska frihetskampen, Angelas Davis motst&aring;nd och Sister Rosetta Tharpe &ndash; rock&rsquo;n&rsquo;rollens gudmoder.</p> <p>Boken f&ouml;rs&ouml;ker inte ge en komplett eller slutgiltig bild av Afrikas, eller svarta m&auml;nniskors, historia, utan &auml;r en serie nedslag, en samling breda penseldrag som ger en introducerande inblick. K&auml;rnfull utan att vara f&ouml;r f&ouml;renklande fungerar den som ett verktyg till att b&auml;ttre f&ouml;rst&aring; v&auml;rlden vi lever i idag.</p>

<p>"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda."<br/>- Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.</p> <p><i>De intellektuellas förräderi?</i> handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.</p> <p>Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.</p> <p><i>Innehåll:</i><br/>Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?"<br/>Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?"<br/>Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket"<br/>Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik"<br/>Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland"<br/>Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen"<br/>Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet"<br/>Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i <i>Dagsposten</i> 1941 till 1945"<br/>Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna"<br/>Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk"<br/>Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958"<br/>Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna"<br/>Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"</p>

<p>Följ med multikonstnären Cilla Ramnek till elva olika verkstäder, alla lika magiska platser var och en på sitt sätt. Vi besöker bland annat korgmakare Erica Larsson. Ericas farfar samarbetade med Josef Frank och än idag är det Larsson Korgmakare som tillverkar de rottingmöbler som ritats av Frank och som säljs på Svenskt Tenn. Besök görs också hos syskonen Renée och Niclas Kuhn - fjärde generationens konstglasmästare, vars farfarsfar gesällvandrade genom Tyskland i slutet av 1800-talet för att så småningom hamna i Stockholm där han etablerade ett konstglasmästeri.</p> <br/> <p>Cilla besöker också Norrbacka Tryckeri, Brunells Konstsmide, E. Pettersson Konstgjuteri och Dramatens dekorateljéer, och man blir lika betagen varje gång. De patinerade miljöerna skapar en atmosfär av historia, gediget kunnande och beredskap att praktiskt gripa sig an både större och mindre projekt. Flera av hantverkarna är så kallade mästare, med traditioner i den egna familjen flera generationer tillbaka.</p> <br/> <p>Vi får höra historier om specialritade rottingstolar för badhus på femtiotalet, damma av lampetter som skulle till en cirkus men aldrig hämtades av kunden, bläddra bland akvarellmålade ritningar och titta på grönmönstrade blyinfattade fönster på väg att monteras i Stadshuset.</p> <br/> <p> <strong>Cilla Ramnek </strong>är konstnär och kreatör. Hon formger, undervisar, handleder, inreder, kurerar utställningar, stylar och har haft egna utställningar i Stockholm, Paris, Tokyo och Moskva. Cilla har också skrivit fera böcker, senast <em>Från ateljén, en bok om att göra</em> (2015).</p>

<p>Att gå är en vardaglig och ofta oreflekterad aktivitet, men kan även vara en betydelsebärande handling. Hur, var, när och varför vi går säger mycket om vilka vi är. Vad det betyder att gå kan variera avsevärt beroende på tid och plats. Samtidigt är våra rörelsemönster ett av våra främsta sätt att uppleva och få information om omvärlden. Etnologen Susanne Österlund-Pötzsch studerar gående som en central kulturell praktik via ett rikt material med betoning på nordiska förhållanden. Finns det ett nordiskt sätt att gå, vad är en turistisk gångart, vilka förhållanden finns mellan ritual och gående, har gående en minnesbärande och narrativ potential -- det är några av frågorna som diskuteras. Genom att uppmärksamma gående som upplevelse och uttrycksform undersöker författaren olika förhållningssätt till rumslighet och tid, inte minst vad gäller kollektiva och personliga minnen.    </p><p>Susanne Österlund-Pötzsch är arkivarie med inriktning på traditionsmaterial. Hon är docent i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi och disputerade 2003 med avhandlingen <i>American Plus. Etnisk identitet hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika</i>. Hon har forskat och skrivit artiklar om bland annat mobilitet, vardagliga rörelsemönster, plats och performans.  </p>